The girl that made me smile again

I thought I was a lost cause,
a small part of a failure that was ment to be.
I didn´t believe you when you said that love is true, its out there.
It sucks but you still have to try,
continue to try,
continue to fail.
It makes you stronger,
gives you a purpose to live,
to love.
You didn´t even said this but I can read between the lines.

What you say means a lot
but what you don´t say means everything.
I read between your lines,
I wanna lick them away from darkness and make you smile.
I now understood that you will live for the small days that you won´t even remember
but will always make your soul sing.

I first heard you from a distance far away,
screaming into me with a small voice.
You spoke words of life with silent sounds.
All I could hear was a friend and the sound of my fingers against the buttons like rain hitting ground.
But faster,
more eager than the rain.
Anything to forget the pain.

One day I saw a light,
I started to believe again.
First in revenge and justice.
Then in truth and love.
You stood there many miles away,
but so close to my heart.
I can feel your skin against mine and your loving arms around me,
even though i can´t smell your scent.

Soon I can finally feel again
and I long to feel you somewhere else but in my dreams.
Please hold me tonight and lets turn of the light together, united.


To a cute girl far far away

Why does this keep happening?

Why does it have to be like this?
My heart wanna belong
but everything comes out wrong.
I fall for the wrong people,
they are really nice but it´s not equal for everyone.
I fall down into a well
too slippery and too dark to think I ended up anywhere but hell.
My heart don´t wanna feel anymore,
my tears doesn´t want to stop falling just because I´m a whore.
Sex wont take me anywhere,
but still I hope it saves me from here.
Please fall for the not so intelligent but funny me,
be my woman and I be your S in she.

Ett skepp kommer lastat

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina laster.
Kan du lasta av dom eller ska du stå där å stirra på vikten?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Min önskningar.
Vågar du uppfylla dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina minnen.
Hur länge kan du lyssna på bandspelaren som står på repeat?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina begär.
Har du vad som krävs för att tillfredställa dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Alla mina vänner och min familj.
Kan du leva med dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Min kärlek.
Fyller den dig tillräckligt för att orka bärga resten av lasterna?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Med hela mig.

Ta mig som jag är eller lämna mig hel
för jag vill inte ha något falskspel.
Den som sårar mitt hjärta gör fel
för jag har inget extra hjärta som reservdel.

Matching souls?

I got dressed today thinking about you.
I wanted my outfit to match that spark in your eye when you tease me,
or when you smile.
It´s not often nowadays
but when you do I can´t stop staring at you.
I want to match your personality.
I want you to want me.
It´s a shame you never even saw me...

Finally an answer

I have finally got an answer,
I now understand your transfer.
You tried to tell me in different ways,
but I never translated them into the right phraze.

My system had an internal failure,
that made me unable to really departure
my heart and soul.
I will now remould and take this hole,
and fill it with newborn hope.
A hope that is logical and not unreal,
but something that I can cope with.
This love is like dope
and I fall on ground slippery as if it was soaked in soap.

But now I have a method of standing,
newborn strenght built from understanding.
I will now beboot my system and set it for hibernation,
until someone make my heart start to feel and start the vibration.
Then I will automatically install like plug-and-play.
Insert some love and I´m here to stay.

Något har tagit över min kropp

Jag har nånting fast i min hals
jag tror det kallas för hopp
det där som gör att jag inte kan gråta.

Det är något som fastnat i min mage
jag tror det kallas nervositet
det där som gör att jag inte vågar säga allt.

Det känns som att någon sitter och skriver på ett tangentbord i min hjärna
så snabbt så snabbt
att jag inte hinner med att verkligen tänka efter.

Och samtidigt vänder sig grannen i sömnen.

Mitt hjärta bankar så hårt
att det skulle kunna skjuta upp genom halsen
när jag tänker på dig.

Lungorna drar ojämna andetag
jag håller andan
bara för att försöka höra om du andas
om du tänker på mig.

Mina fingrar vandrar snabbt över tangentbordet
för att hitta dom rätta orden
som får dig att förstå.

Trappsteg i trapphuset

Min blick flackar bort när du ser mig
men jag ser dig när du inte ser
för jag vill veta vad du tänker.

Min hjärna försöker hitta relevans
bland allt trams
men här finns ingen substans.

Jag forsätter lyssna till ekot av mina tankar
hoppas att något är sant
och att dina tankar möter mina
någonstans därute i natten.

Överlevarens bekännelse

Här ser du en överlevare.
Jag har bestigit mitt berg nu.
Gått igenom helvetets kval,
fast jag hade ju faktiskt ett val.
Inte fick jag guldmedalj för det.
Näe, så fort dom sett att jag inte misslyckats dom i mig sket.
För i dina utmaningar står du oftast själv
och inte många klappar dig på ryggen å säger gu vad duktig du va nu.

Här ser ni en överlevare.
Det var ingen som trodde på mig men trots det står ingen mållös,
vad måste jag egentligen göra- riva ett stenrös över dig?
Näe, det vore lite överdrivet säg.
Jag vill bara ha lite bekräftelse.
Jag är en överlevare!

Nu kanske ni undrar vad jag gjorde,
jo jag gjorde vad kanske många borde.
Jag tog en paus och inte från vad som helst.
Jag avstod från närheten och värmen som jag hade blivit frälst av.
Du kan aldrig lära känna en människa till 100% om du inte tagit dom.
Ja för att tala klarspråk- knulla, ha sex, älska.
Kalla det vad du vill.
Jag kallar det för närhet å kärlek till mina vänner,
för det är dom som vet vem du är och som vet vad du känner.

Här ser du en överlevare.
Jag hade levt för gott enligt dom,
att jag blivit en sån där som man pratar om.
Visst, att köra 1 timme för en liten dos av närhet kan ses som desperat,
men jag ser det som ett bot på människans hat.
Delar med mig av min kärlek till de jag anser värdiga,
för resten har ännu inte växt upp tillräckligt å blivit färdiga.
Trots detta överlevde jag 1 hel månad utan min gåva,
jag kan erkänna att vissa nätter var det faktiskt svårt att sova.
Jag levde gott innan och nu såg jag sanningen,
det krävs ibland avstånd för att se den.

Här ser du en överlevare med insikt.

Kärlekens frukt

Jag undviker dig för att slippa bli sårad och såra,
men ändå slipper jag inte tårar.
Jag vill äntligen tro på kärlek som består,
istället för tillfälliga förbindelser som lämnar små spår.
När jag förändrat min syn på verkligheten och den nu passar dig bra,
förstår jag inte varför du inte inte vill mig ha, varför du inte vågar.
Jag mig frågar- är det mig det är något fel på?
Var det nåt jag sa eller gjorde då?
Eller säger du inte hela sanningen,
i tron om att det blir bättre sen?
Jag kan ta verkligheten
så öppna upp ditt hjärta och visa mig den.

Vad jag kräver av dig är enkelt,
sanningen och bara sanningen innan mitt hjärt helt smält.
Jag föll så långt att nu kan det bara gå uppåt,
så oroa dig inte för vad som än händer kommer det att bli ett slut på denna gråt.
Vad jag verkligen vill veta är varför du tog steget mot mig och gav mig hopp,
när det sedan dagen efter visade sig vara en flopp.
Hade du bara hållt dig undan,
hade jag kanske kunnat levt vidare i skymundan.
Nu fick jag smaka min kärleks frukt,
men du kanske bara ville ha mig till otukt.
Jag vet att det var min idé från allra första början,
jag satte mig själv fast här i denna sörjan.
Men varför lät du mig på världens godaste frukt smaka
för att sedan låtsas att det var en utrotad art, ångra dig och ta allt tillbaka?

Ett ögonblick av lycka

Ett ögonblick av lycka.
Jag trodde att min dröm hade gått i uppfyllelse.
Glädje så stark att jag trodde jag skulle explodera.
Ingenting kunde misslyckas,
alla hinder såg så små ut därifrån ovan.
Vad hände?

Nu sitter jag här ensam och förvirrad.
Jag fick leva lycklig en dag innan allt gick snett.
Jag som trodde att det var så rätt.

Kyssarna, åh kyssarna!
De var som ömma kärleksförklaringar,
på ett sätt som ingen visat mig förut.
Armarna slöt om mig och jag kände mig trygg.
Ögonen så vackra och glada.
Mitt leende nådde upp och lekte med stjärnorna.
Jag hindrade mig själv från att rusa upp bara för att skutta runt av glädje, ren kärlek.
Jag var den lyckligaste i hela världen, vad kunde gå fel?

En dag av lycka fick jag.
"Det här kommer inte funka, kan vi verkligen, tänk om..."
Jag vill inte tänka!
Jag vill att min insida ska explodera igen.
Jag vill inte låta tårarna falla när jag vet att jag kan få dig,
bara du vågar.
Våga försöka!
Jag kan inget annat säga än att jag vill.

I denna dikt skänker jag dig min tro, mitt hopp och min kärlek.
Jag hoppas och tror att du ska våga finna kärleken inom dig
och komma hit till mig.

Du kom till mig häromdagen och visade mig möjligheten för att sedan välja bort mig,
är det verkligen snällt säg?
Du fick mig att vilja, att våga och att hoppas.
Jag trodde min tid av väntan och längtan var över.
Du tog några steg mot mig och gav mig hela kungariket
och satte mig på den vackraste tronen.
Men när jag dagen efter utforskade mitt land var det inget värt.
Det var ett land utan mer än öken och en liten oas av hopp.
Ett ödelandskap passar mig bra nu.
Jag ska vattna det med min kärlek och mina tårar tills dess du vågar.

Stör ej

Tröttheten tränger sig på.
John Blund knackar försiktigt på dörren.
Jag har hängt ut skylten- var god stör ej!
Stick!
Du är inte välkommen här!

Jag har fullt upp med läxor,
uppgifter,
laga mat,
städa,
äta,
ha ett liv,
att va kär...

Varför måste jag spendera 1/3 av mitt liv med att sova?
Det verkar ju så vansinnigt onödigt.
Jag känner mig rånad,
rånad på tid.
Nej, hos mig får John Blund inte komma in än.
Gå till grannen.
Låt mig va ifred!
Jag har inte tid, tid, tid.

Tiden rinner iväg å gör mig ännu tröttare.
Jag måste barrikera dörren nu för att hålla honom ute.
Han är hal som en ål och oundviklig som döden.
Han kommer för att sno några delar av min dag
och jag är redo att ge upp och säga ja,
låt mig sjunka in i mitt jag.
Mjukt somna och njuta av att slippa all hets
all stress
alla måsten.

Jag kan nu inte längre hålla honom barrikerad utanför,
han bryter upp dörren med bravör.
Det är dags att släcka lyset, dra ner min gardin.
Släppa in honom fullständigt så kommer sömnen infinna sig så fin.

Provocation

Du har gylfen öppen.
Ja, jag vet, säger jag lugnt.
Dina ord i mina öron väger inte tungt.
Jag gör som jag vill
och väljer jag att provocera kan jag inte sitta still.
Jag älskar att utmana, uppmana och få en reaktion.
Ja det är inte för inte jag byter stil å försöker förstå denna sensation.
Att gå från normal till utanför är spännande må jag säga,
att smälta in har väl aldrig varit nåt jag vill greja.
Så jag tar på mig shorts på vintern å kappan på sommarn.
Drar demonstrativ ner gylfen bara för att jag inte ska,
inte får,
inte bör.
Men när lyssnade jag senast på deras kör?

Den enda som jag verkligen lyssnar på är mamma å chefen förstås.
Vi måste fjäska oss fram för sen verkligen släppa loss.
För det som förvånar mest är den stumme som skriker ut sitt hat- och du förstår,
den lame som slåss bara för att visa att han inte kan
och den döve som kan återberätta hela ditt tal bara genom att ha varit där.
Det är sensationen, det oväntade som skrämmer,
och därför jag bestämmer
mig för att aldrig nånsin vara en i mängden,
för jag vill aldrig nånsin det ska bli enbart jord kvar efter att jag flygit iväg sen.
Om jag så blir känd som puckot så har nån iaf sett det som skett.

Levnadsöde

Jag är en telefonsvarare på repete,
en apa i bur fast i detta skit.
Dom pekar och skrattar åt olusten som infunnit sig,
när jag kommit på att detta faktiskt inte är min grej.

Min inspiration är begränsad till några få klara ögonblick,
dom enda dom inte slukat med ett slick.
Njut nu medans det varar,
för snart så kommer någon besserwisser och förklarar,
förklarar bort,
förklarar till,
förklarar från,
förklarar hit och förklarar dit.
Allt är fakta och inget är fiktivt.

Strax sticker jag ifrån detta och bort,
dit definitioner och oskrivna lagar ännu inte nått.
Det här livet driver mig bara till vansinne,
så snart packar jag å kvar blir blott ett minne.

Men oj, jag hade inte budget för att sticka
bäst att förändra här istället för att hålla med och sitta här och nicka.
Jag måste säga upp mig från jobbet
hitta inspirationen i friheten
istället för att göra som grannen som smet
till himmelriket.
Hela livet sökte han efter sanningen och svaret på frågan,
ja det var hans livsplågan.
Han slutade sina dagar med ett leende
för när han äntligen sett sanningen fanns det ingen mening längre att fortsätta med detta beteende.
Det han såg var den fria viljan
att vi har möjlighet att ändra och att han redan gjort sin del.
I sitt testamente skänkte han allt han ägde till en hemlös
som berört honom och andra där hon alltid satt med sitt varma leende trots att hon var tandlös.
Hon slutade aldrig älska villkorslöst
hur dom än slog och våldtog
och hur än hopplöst det kunde vara.
Hur en människa berör kan ingen förklara.
Dom säger att en fjärils vingslag orsakar stormar på andra sidan jorden
vad du gör påverkar även vad som sker så njut av det goda som kommer tillbaka sen.
För mitt sätt att leva påverkas av min granne, av den hemlösa och av dig
så ge mig nu ett leende så hjälper du fler än bara mig.

En omvänd Robin Hood

Dom tar från dom fattiga och ger till dom rika
och skänker småsummor till välgörenhet för att inte verka så snikna.
Trots detta vänder dom oss ryggen till
när vi pengar för att överleva behöver och vill ha
vad var det jag sa?

En omvänd Robin Hood har tagit makten
efter att lurat folket på jakten efter tronen.
Dom vänder på den sista miljonen.
Gömmer den på kontot i Schweiz för att slippa skatt
medan folk här i Sverige varken har råd till mat till sig eller sin katt.

Vissa får fnatt
av att se kontot länsat
medan andra slösar pengar obegränsat.
Köper senaste bilen, modekläder och liten hund
för att passa in i gräddfilen, och låtsas vara bättre en stund.

När en omvänd Robin Hood tagit makten
kan de rika njuta mer och mer under upptakten.
Denna Robin Hood sitter inte lat
han tänker sno all mat från våra fat.
Se till att göra nya reformer
för att suga ut mer ur fler
så att han sedan kan sitta där på sin feta stjärt
å verka som nån expert när han sitter där och tar emot varenda offert.

Men en omvänd Robin Hood sitter på begränsad tid.
Att lura folket får dem att gå till strid.
Så fort folket får välja kommer den rätta Robin Hood att ta makten
och han är inte en omvänd en.
Han ger oss mat på faten och tak över huvudet.
Allting kommer igen bli mer rätt.

Jag säger inte att det är lätt
men det är bättre att ha möjligheten att leva
än att överleva.
För i Sverige har vi det ändå relativt bra
så länge ingen våra få slantar vill ta.
För den omvända Robin Hood tar från de fattiga och ger till de rika
men de rika är en minoritet som i nästa val får ge vika.
Det är arbetarna som gör Sverige och vi tänker inte välja till vår nackdel.
Så akta dig Prins John för att göra fel
för när vi fått tillbaka makten kommer du få ont i din bakdel.

Spring för livet och göm pengarna du har kära
för här kommer den äkta Robin Hood som vill ge till sina nära.
Han tar från de rika och ger till de fattiga
å skiter fullkomligt om ni blir spattiga.
Så spring för livet om det är pengarna du har kära
så tänker jag lugnt luta mig tillbaka tillsammans med mina nära.

Kärlek som inte varar för evigt

Är kärlek som inte varar för evigt värd att satsa på?
Den där känslan av kittling i magen
som varar hela dagen.
Att vilja ha dig nära
ligga bredvid dig å trolskt titta in i ögonen jag har kära.
Busa och tumla runt tills vi inte har någon energi.
Att bara leva och inte tänka på det dystra vill jag ha som min filosofi.
Råka slita av kläderna på olämplig plats,
bara för att jag inte kan vara utan närhet och vill sätta spänning som insats.
Jag är i mitt esse och får massa inspiration
när vi pratar och gosar inpå småtimmarna i vår dimension.
Vår attraktion går inte att ta miste på
men åh!
Jag vet att det här inte kan hålla i längden.
Finns det tillräckligt för att sticka ut från mängden?
Det här är inte livslång kärlek men ett skönt tidsfördriv
tills det att jag hittar någon som vågar och får mig att vilja ta nästa kliv.
Det här är ingen dans på rosor men en skön känsla av bomull runt mitt hjärta,
en flykt från verklighet och smärta.
Jag vill stanna i detta ögonblick för alltid.
Känna denna kittling under obeskrivlig framtid.
Vill att du ska vilja ha mig trots att jag inte tror på morgondagen,
att jag kanske ser mig själv som fri och inte tagen.
Det är svårt att vara kluven
men frågan är om du kan leva med det och hjälpa mig att skruva åt den lösa skruven.
Vågar du satsa på en impulsiv
aktiv
attraktiv
effektiv
kreativ
positiv
negativ
auktoritativ
demonstrativ
självdestruktiv tjej?
Som inte vågar leva vuxenliv utan har något som liknar dubbelliv?
Som politiskt vill vara nästintill manipulativ?
Och du vet att hennes sexliv är näst intill radioaktiv.
Du kommer aldrig ha tråkigt
så vem vet, det kanske inte är så pjåkigt?
Jag hoppas att du kan leva med mina ups and downs och personförändringar
så lovar jag att göra mitt bästa för att lyssna på dina utsändningar.
Jag vill ge det en chans
att låta mitt hjärta och min kropp bli ur balans
och att även låta dig ryckas med.
Så om vi sen måste ta avsked
vet vi i alla fall att vi haft kul på färden
att det var värt det och önskar varandra nya äventyr i världen.
Låt oss inte stoppas av människors normer om kärlek och tid
för jag vill för även den tillfälliga kärleken gå till strid.
Så kom och krama om mitt hjärta en gång till
för jag vet att jag så gärna vill!

Tänk tankvärda tankar

Vissa får kärlek
andra får könssjukdomar.
Säg mig- är det verkligen rättvist?
Det känns inte riktigt rätt,
att vissa skulle lyckas bättre än andra.
Att få känna
tycka
njuta
utan att lida.
Slippa bli kallad
hora
slampa
madrass
luder
lättfotad
idiot.

Sluta sprida din propaganda om att din typ av kärlek skulle vara bättre,
så slutar jag göra dig avundsjuk.
Jag har frihet och möjlighet,
du har närhet och stabilitet.
Oavsett vad vi gör kommer gräset alltid vara grönare på andra sidan.
Det är alltid lättare för alla andra än mig.
Din måltid ser alltid mycket aptitligare ut.
Det förbjudna är inte onåbart men ångerfullt.
Tänk efter före så slipper du tänka för tankfullt efteråt.

Allt försvinner

Det är så gulligt med småttingar och litenhet,
fast det går över.
Det är något så vackert med ung skönhet,
men det varar inte.
Det är något underbart med förhållande och lycklighet,
fastän det går över med tiden.

Vi älskar spädbarnets skrik,
för skriket tystnar.
Vi lovordar ny musik,
trots att vi snart på den tröttnar.
Vi är glada över vackert väder,
även om det bara varar en minut.
Vi drar en lättnadens suck när lönen kontot späder,
trots att vi vet att den snart är slut.
Vi sträcker ut tungan för att fånga en snöflinga liten,
även att vi inte kan känna den försvinna.
Vi tycker om att krypa ner i nya lakan där vi tvättat bort skiten,
trots att smutsen snart kommer sig påminna.
Vi njuter av lövens färger på hösten,
fastän att de snart trillar ner och täcks av snö.
Vi lever livet som om vi alltid kommer kunna dra nya andetag ur brösten,
trots att vi i morgon faktiskt kan trilla ner och dö.

Vad vill jag då säga med det här?
Vi människor må va korkade men underbart är kort
så se till att njuta innan det försvinner bort.

Träningsvärk

Inkapabel att röra mig
utan att förstöra mig.
Måste man plåga sig på detta vis,
för att bli smal & snygg idealgris?
Vill slippa sjukdomar pga att jag ätit för mycket,
eller för lite efter senaste moderycket.
Det gör så ont när jag idag lyfter mig ur soffan,
när jag igår minsann visade att jag kan.
Jag vill inte hosta- det gör för ont i magen.
Jag vill inte lyfta armen- det gör för ont i nacken och klämmer i kragen.
I bröstet ömmar det och jag kan känna hjärtslagen.
Jag vill inte röra mig alls för det kommer göra ont hela dagen.
Orkeslösheten infinner sig,
orkar inte städa, laga mat eller ta hand om mig.
Vill du bli min butler för en dag?
För idag tänker jag bara vara jag.

Skrik ut

Det är bara du som kan öppna munnen,
spotta ut din åsikt i luften.
Sedan vända dig om och se vad som skett,
om något hänt, om någon sett.
Har ditt budskap förstörts halvvägs,
ungefär som viskleken där meningen förtärs?
Så fort det är någon annan som säger vad du sagt,
kan du räkna med att det blir fel, omgjort och kompakt.
Spelar det någon roll så länge känslan och meningen finns kvar?
Dom säger nej, men jag säger emot deras svar.
Tillintetsägande och meningslöst kan tyckas,
att mitt skrikande skulle överrösta deras och lyckas.
Den som skriker högst vinner,
allt det andra sorlet bara försvinner.

Det är därför de med stark åsikt går på med megafon,
för att tysta bullret och få oss att vända huvudet mot deras dån.
Dom skriker och spottar,
vill slita upp oss ur soffan, framför tv:n där du sitter nöjt med din cigarr.
Vi suckar och klagar,
vill inte vad oss behagar
lyssna.
Varför kan dom inte bara tystna?
Låt dom göra som dom vill,
för jag tänker luta mig tillbaka och lugnt sitta still.
Blossa på min cigarr och inte bry mig,
det går inte att förändra, eller går det säg?
Det är du som skriker högst som vinner,
det är du som även på sorlet lyssnar som sanningen finner.

Jag blir slagen av sanningen hårt i huvudet,
aj, det där gjorde ont, vad är det här för sätt?
Hur kan jag ha missat orättvisor?
Det största jag oroat mig över är lapplisor.
Sorlet har hela tiden försökt mig det viktiga säga,
varför har jag inte lyssnat, kan jag nu detta greja?
Jag rör mig upp ur soffan och fimpar min cigarr,
plockar istället fram min gitarr.
Skriver en låt om min insikt,
går sedan ut på torget och försöker med min mick sprida min åsikt.
Sorlet ökar och mitt budskap viskas vidare,
går det överhuvudtaget att sprida de?
Det är jag som skriker högst som vinner,
jag megafonens skrik nu övervinner.

Celibat

En månad av celibat,
stackars alla som kommer råka ut för min frustration och hat.
Hur ska jag klara detta?
Har levt gott på sex nu å trott att det är det enda rätta.
Får väl se om det går,
eller om jag får onanisår.
Visst ja,
får ju inte överkonsumera.
1 i veckan är max,
på söndag är det dax.
Ladda upp med choklad och annat att göra,
så slipper ni mitt gnäll höra.
För något som är säkert är att det är svårt att avvänja sig,
jag kommer gärna vilja våldta dig och dig och dig.
Får låsa in mig själv i en lite cell,
utan fönster och med en dator från Dell.
Utan internet eller roligt innehåll,
jag kommer spendera månaden med att skriva dikter, spela harpan och ha min heder i behåll.
Fånga mig på söndag och lås in mig,
släng bort nyckeln så kan jag nog klara det fanimej.

Vill du inte bli ledare- bli det

Det är bara den som inte vill bli ledare,
som faktiskt kan bli våran vägledare.
Lyckas hitta vägen som leder oss rätt,
ledarna idag är egoister- vad är det för sätt?
Vi måste handla idag och inte imorgon.
Morgondagen är det redan försent.
Vi måste spränga barriärer mellan oss och någon,
lyssna på allas åsikter och bland fördomar städa rent.

Bara för att jag är politiker behöver jag inte vara politiskt korrekt.
Jag strävar inte efter att vara perfekt.
Förändringar behöver göras men är jag den att säga vad som är rätt?
Eller fel?
Åsiktsbandet är sååå brett.
Välj din roll och delta i detta rollspel.

Även om det är spelledaren som styr detta parti,
kan du förändra spelet däri.
Gunga på tills vi får obalans,
så den rätta vägen närmar sig på distans.
För det är bara den som inte vill bli ledare som kan lyckas,
är det jag eller du?
Det är upp till dig att medryckas eller misslyckas.
Tig för evigt eller tala nu.

Sommarkänsla

Vilket schysst väder,
jag tar på mig tunna kläder.
Njuter av att äntligen få komma ut,
slippa sitta inne deppa å bli en suput.
För nu kommer jag ut med buller å bång,
är inte rädd för dig å din batong.
Oavsett vad dom än säger gör jag vad jag vill,
jag har sagt det innan- jag vägrar lyda å sitta still.
Nej, jag rör mig ut mot vidderna,
tar å fyller lungorna.
Ett djupt andetag in- nu säger jag det.
Det är inte längre en hemlighet.
Utkommen och glad denna sommardag,
vinkar till publiken- det här det är jag!

Normernas land

Enligt många personer är jag fel,
dom kan inte se min förmåga till en fördel.
Dom lägger sitt krut på att säga att vi är onaturliga och äckliga,
men deras argument flyter i luften, är otillräckliga.
Vad är fel med förmågan att älska flera?
Jag ser inget fel eller konstigt i att älska mera.
Jag älskar killar och jag älskar tjejer,
jag mig samhällets normer avsäger.
Jag vill inte bli satt i deras fack,
plocka bort mig från listan å sluta med erat skitsnack.
Normen suger och normen skaver,
ge mig möjligheten och jag den begraver.

Vem?

Hur väljer vi att definera oss?
Genom maktbegär och att slåss?
Eller kanske genom de pengar vi har på banken?
Vad är jag då värd om jag är en pank en?
Kan det vara vad du åstadkommit?
Eller brottsregistret som självklart är kritvitt?

Är det vad du bär
som bestämmer vem du är?
Kan det vara dina vänner
som säger hur du känner?
Är det mamma och pappa
som skapat din oförmåga att slappa?
Lyder du dina gener
när du spelar dina scener?
Vem är det egentligen som gjort dig till dig?

Inställ dig- revolutionen är här

Att han inte får något staff efter att ha till honom drämt,
gör att jag mig frågar- är det här något sjuk aprilskämt?
För så här kan det inte få gå till,
jag trodde att våra ledare var bättre men de sitter still.
Jag sträcker upp min knytnäve och kräver förändring,
jag tänker inte sitta och vänta på nästa lagändring.
För lagar och paragrafer tar sån tid,
tid som rinner ut medan de inte vågar gå till strid.
Samla styrkorna så påbörjar vi revolution.
Jag vägrar att vara nöjd med denna situation.
Så låt oss nu tillsammans säga stopp och förändra,
innan dom motståndstrupperna hinner sända.
Så länge vi hinner först kommer vi segra,
vi behöver maktens stege stegra.
Skriv på listan och gå med i min armé,
akta er ledare för nu gör den nya generationen entré.

John Blund på semester

Trött och ändå ack så pigg,
vad jag behöver för att somna är kanske ett ligg?
Näe, det har jag fått nog av idag,
jag har blivit tagen tills jag blev svag.
Men ändå vill sömnen inte infinna sig,
kanske det är så att synden straffar mig.
Eller kan det bero på att jag sovit för länge,
efter att hela natten utövat könsumgänge?
Jag ska i alla fall ge det ett försök,
att släcka lampan och låta ljuset gå upp i rök.
Att lägga huvudet mot kudden och ligga still.
Då kanske sömnen äntligen slår till.

Ensam klarar nästan (inte) allt

Jag sliter tills jag spyr,
jag börjar känna mig som en martyr.
Det är jag som får tåget att rulla på,
för att få dom andra att något göra behöver jag med piskan slå.
Utan mig vore det inget ungdom, inget RFSL,
jag känner mig nästan inspärrad i en cell.
Jag vill ha en verksamhet,
men för att driva den behövs inte bara min beslutsamhet.
Jag kan inte bli dubbel, trippel eller omänsklig,
även jag är begränsad och känslig.
Så snälla du,
ta en av mina stenar och hjälp mig nu.
Det är tufft att bära hela denna börda, last.
Det är trots allt inte bara min möda.
Jag kan inte lyckas oavsett hur mycket jag än är principfast.
Så hjälp nu till att städa bort normalitetens skit,
för jag klarar inte detta själv oavsett mängd slit.

Svart insida svart utsida

Jag trodde jag hade kommit längre än så här,
att vilja göra vad som helst för att få bort klumpen jag fan heller inte har kär.
Allt är en illussion,
jag behöver ta en diskussion.
Prata mig själv till rätta,
få ett slut på denna smärta.
Jag vet inte om det går eller om jag är redo att försöka,
men för varje gång den dyker upp verkar den sig föröka.
Det blir svårare och svårare när den inte har något klart ursprung,
när jag kämpar för bli bättre och inte så tung.
Vad som är värst är att den får dig att nästan ge upp,
att bara gunga med i olyckans gupp.
Jag vill vara hälsosam,
inte så här känslosam.
Jag vill känna den förlösande gråten,
rensa i mina känslor och bli av med all den svarta bråten.
Vad jag inte vet är hur,
jag är en slav under monstret som gör mig till djur.
Basbehoven jag ignorerar,
vill plåga mig tills jag kreverar.
Jag vet inte hur jag ska göra,
jag vet inte vem som vägen dit ska föra.
Jag vet bara att jag vill bli av med den svarta klumpen,
det är antingen den eller mig och jag vill inte sluta på dumpen.
Jag vill leva och må bra,
men det gör jag fan inte ida.
Hjälp mig, jag skriker efter hjälp!
Är det någon som lyssnar?
Jag skriker tills oljuden tystnar.

Guden Jag

Sommar sol och halvnakna brudar,
alla förvandlas till varma, sköna gudar.
På stranden ligger vi och gassa,
sedan på festen kommer jag er alla utklassa.
För vem vill väl inte läckra mig ha,
en heting som lyssnar på metal, reggae och ska.
På sommaren är jag på topp,
njuter av musik, fest och nakendopp.
Känslorna svallar höga,
att jag skulle misslyckas med att få ragg tror jag föga.
Så kom igen och ta din bit av kakan,
för vem vet när det är för sent att delta i vakan?

Tillbaka till skolan

Jag borde känna stor lycka,
när väntan på det jag varit orolig över nu är slut kan man tycka.
Så varför känns det inte alls?
Det är bara en klåda som går genom kroppen och upp ur min hals.
Jag vet att nu är det dags att ta nästa steg,
när jag tänker på att jag kan misslyckas blir jag lite feg.
För vad händer om allt går åt skogen?
Ska jag då deppa ihop med en flaska på krogen?
Nej, ryck upp dig nu och allt kommer bli bra,
för jag menar, det är ju trots allt allsmäktige ja!

Beroendet styr dig

Varför så beroende av socker?
Måste äta så att kroppen slutar skaka utav chocker.
Choklad är lika beroendeframkallande som amfetamin,
det kanske vore lättare att börja sniffa bensin.
Det måste vara så mycket enklare att bli av med ett narkotikabehov,
då du inte i varje mataffär behöver uthärda ett eldprov.
En chokladbit slinker ner så jädrans lätt,
att lägga av med sprutor måste kännas så rätt.
Hjälp mig någon innan jag kreverar,
för jag vill inte låta behovet göra mig till narr.

Håll god min

Alltför ofta och för många ser jag med besvikna och missnöjda miner,
skuggor som stressar förbi i sina rutiner.
Dom inser inte hur mycket det skadar deras karaktär,
att dom sina känslor trycker ihop och förklär.
Att bara köra på och aldrig våga säga stopp-
jag vill inte fastna i samhällets ekorrhjulsliknande lopp!
Du måste våga stanna och tänka till,
inse vad du behöver och vad som är spill.
Att hitta sitt jag är inte lätt,
speciellt när tv spottar ut tankar om hur du ska göra för att vara rätt.
Lyssna inte på deras eneverande repetition,
våga experimentera och skapa din egen försöksperson.
För du är trots allt inte kläderna du bär,
utan det är bara du som kan meddela vem du faktiskt är.

En affärsidé i väntan på tid

En affärsidé som kan bli sann,
om jag ändå bara hann.
Det är så mycket att göra och tiden räcker inte till,
jag kan nästan aldrig sitta still.
Så går det när man är engagerad,
tar på mig för mycket så jag skulle behöva bli dubblerad.
Som tur är kan jag jobba med annat på arbetet.
Visst, chefen lär inte gilla det,
men så länge ingen klagar så kommer jag inte gå bet.
Jag är less på att leka telefonsvarare,
jag måste komma härifrån fortare än en rymdfarare.
Inspiration och motivation föds inte i repetition,
därför måste jag vara ledare på min expedition.
Nu lägger jag på luren och låter telefonsvararen gå på,
för att jag behöver komma härifrån borde du nu förstå.

Drömmar om framtiden

Jag är wannabepoeten med drömmar om politiskt veggiefik,
bara jag först kommer in på retorik.
Sen måste jag planera å studera,
för att överhuvudtaget kunna prestera.
Varför ska det vara så svårt att få genomföra sin idé?
Utan pengar kommer allt gå på sne.
Trots motgångar kämpar jag på,
för det här det måste gå.
Mina drömmar ska bli verklighet,
det behövs så jag tänker strida för min rättighet!
Blod svett och tårar kommer skvätta,
för att rädda människor och fördomar och stagnation avrätta.
Nu ska en förändring ske,
så fort jag studerat och planerat så händer de!

Det är inte dom som lyckas

Du är brännhet
med din äkthet
trots detta diskret
även att du är estet
Du smälter in tack vare din djärvhet
även om jag kanske kallar det för dumhet
Det väcker mig stort förtret
denna fräckhet
Alla bara sluckar varandra med sin glupskhet
Men dom flesta hittar ingen helhet
i sin korthet
i sin höghet
tror dom att dom visar sig som en profet
trots att det är jag som poet
som förstår deras lömskhet
Dom lever på en annan planet
den där du bara kan leva bara om du har kvickhet
tror att du har närhet
när dina kompisar egentligen visar likgiltighet
Detta är ingen nyhet
men det är dom som misslyckas och slutar som småfet
Går från stolthet till svaghet
Från nöjdhet till tomhet
Det är alltid du som visar ömhet
som blir en äkta skönhet
Dom som lyckas är inte dom som tror på tuffhet
det är dom som visar artighet
Du blir aldrig en omtyckt berömdhet
om du inte visar din mänsklighet
Om du bara visar lite bussighet
slipper du bråkighet, brottslighet och får en integritet
Det spelar ingen roll om du har stor fallenhet
så länge du har envishet
Du kommer att lyckas så länge du aldrig överger din frågvishet
Så iväg och testa dina vingars hållbarhet
Dom håller för mer så länge du vågar hoppa ut mot frihet.

Love (and hate) is in the air

På väg hem från kärleksvecka och mys,
allt ska packas ihop och tåget tuffar iväg med ett pys.
Någonstans inom mig finns fortfarande ro,
för jag vet att om ett år får jag igen uppleva detta zoo.
Vi är en flock färgglada djur fyllda med kärlek och musik,
du lär aldrig kunna tysta oss med ditt skrik.
Under paraden vallas vi framåt och firar,
tills vi landar i parken, dansar och lyssnar när någon känd artist på scen lirar.
Fördom och förtryck är som bortblåsta denna vecka när,
vi fyller söder med färg och låtsas vara en enda stor familj här.
Fast skrapar du på ytan hittar du även här fördom och förtryck.
För vem vågar med en av andra könet gå- näe, vi går hellre en styck.
Trots detta har vi bin hopp,
än så länge finns det de som vågar säga stopp!

För jag vill älska
vem jag vill
när jag vill
hur jag vill

Wannabepoeten laddar

Jag är en wannabepoet på nya äventyr,
ett yrväder som tar mig dit kosan styr.
Följer längtan efter något mer,
mer än det jag ständigt ser.
Jag släpper ankaret å seglar bort,
iväg från denna jordlott.
Nu ska jag världen se,
ut på upptäcksfärd i dagarna tre.
Du kanske tycker det är för kort,
men ibland krävs det bara att komma bort.
Se något nytt och underbart,
så att jag sedan klarar av allt deras tjat.
Få nya krafter iväg från köphets och mani,
och sedan komma hem med ett nyladdat batteri.
Det är dags att hissa segel och ge mig ut,
för detta yrväder vill inte sitta still och vänta på slut.

Monogami

På sätt och vis är vi väldigt lika,
alla letar efter kärlek å tvåsamhet, när vi låter dom känslorna ge vika.
Det är inte alltid förhållanden innebär lycka,
människan är en maskin gjord att föröka sig och tycka.
Dom tror dom är bättre än oss,
trots att dom vet att vi som sett deras misslyckandes bloss.
Ingen rök utan eld, jag vill brinna!
Låta mig få känna igen eller försvinna.


Dedikerad till min musa

Beslutsångest

Jag går i samma skor,
fast med samma gamla människor.
Var tog tiden vägen,
den där som brukade användas och som gjorde dig förlägen?
Nu är jag fast i samma gamla spår,
dag ut å år efter år.
En kraftansträngning och jag vågar ändra mina vanor,
vågar tänka i nya banor.
Det behövs bara en väg ut,
men med så många alternativ är det svårt att ta ett beslut.
Jag vill ha någon som kan visa vägen,
men att alltid ha någon i handen är nog lika mycket sanning som en sägen.
Så nu tar jag klivet bort från tristess,
för att växa måste jag göra ett slut på denna press.
Välkommen till framtidens rike!
Tack och lov för att jag inte fastnade i hetsen och beslutsångestens dike.

På väg ut

Jag är en telefonsvarare på repete,
en apa i bur fast i detta skit.
Dom pekar och skrattar åt olusten som infunnit sig,
när jag kommit på att detta faktiskt inte är min grej.
Min inspiration är begränsad till några få klara ögonblick,
dom enda dom inte slukat med ett slick.
Njut nu medans det varar,
för snart så kommer den rika människan och förklarar,
förklarar bort,
förklarar till,
förklarar från,
förklarar hit och förklarar dit.
Allt är fakta och inget är fiktivt.
Strax sticker jag ifrån detta och bort,
dit definitioner och oskrivna lagar ännu inte nått.
Det här livet driver mig bara till vansinne,
så snart packar jag å kvar blir blott ett minne.

Om hon (och hennes kropp) bara vore min

Jag ser henne
Ler
Mina tankar tar mig till hennes lår
När hon går hitåt
Dom gnider mot varandra
Vill ha dom hos mig

Jag tar henne i mina armar
Vill känna dom mot hela min kropp
Ett finger längst ryggraden
Det ilar av bara tanken

Jag ger henne en lätt puss
Hennes mjuka läppar får mig att rysa
Vill kyssa henne hårt
Få henne att stöna som i mina drömmar
Min mun och tunga över hela hennes kropp

Håller armen om henne när vi går gatan fram
Känner hennes händer mot min nakna rygg
Hon håller hårt om mig
Om hon kunde läsa mina tankar
Om hon bara vore min