fredag 29 februari 2008

Något nytt

Det här är en dikt enbart för att imponera.
Jag är less på att stå här darrandes som ett aslöv med micken i hand.
Försöka förmedla ett budskap till en publik som ska falla i trans
över mitt trams om politiska orättvisor och kärlekens klagovisor.
Man skulle kunna säga att jag är less på min stil
och vill pröva något nytt.
Slå ett slag för en ny stil,
ett nytt jag,
en ny Lisen.

Jag är vegetarian sen sisådär en 2,5 år tillbakabara för att jag kände för en förändring.
Jag slutade glo på en fyrkantig ruta med repetitativa program
och började glo på youtube.
Vem som helst var som helst med en videofunktion.

Fast jag kanske borde dumpa tvn i sjön
och skänka datorn till välgörenhet
och sälja mig själv på loppis.
Några fler bud?
1a
2a
3e
SÅLD!

Såld till en anarkistisk antikulturell ickekonsumtionskultur.
Såld, inte för pengar,
utan för drömmar.
Drömmar som tar mig bort från gårdagens drägg i sängen,
till morgondagens snygga brud.
För det är egentligen det jag vill ha.

Jag säljer mig varje natt till den med mest lockande drömmar,
den som får mig att leva en liten stund till.
För är det inte det vi alla vill?

Vad håller jag på med?
Bort från gammalt,
in med begagnat,
fast nytt för mig.
Jag slänger alla materiella ting.
Jag tänker kliva av scenen enbart iklädd en gloria.
Föd mig med dina drömmar å jag kanske blir hel inatt.

Och nu när jag jobbat mig genom hela den här dikten
så är jag lite lite bättre
och lite mera värd
och jag vet att du sitter där ute och vill ha mig.

måndag 4 februari 2008

Lonely tears

Lonely tears are falling slowly down my chin

Lonely tears joined by others on the way

Lonely tears growing into a wet spot on my floor

Lonely thinking about you

Why did you fuck with my heart?

torsdag 27 december 2007

The girl that made me smile again

I thought I was a lost cause,
a small part of a failure that was ment to be.
I didn´t believe you when you said that love is true, its out there.
It sucks but you still have to try,
continue to try,
continue to fail.
It makes you stronger,
gives you a purpose to live,
to love.
You didn´t even said this but I can read between the lines.

What you say means a lot
but what you don´t say means everything.
I read between your lines,
I wanna lick them away from darkness and make you smile.
I now understood that you will live for the small days that you won´t even remember
but will always make your soul sing.

I first heard you from a distance far away,
screaming into me with a small voice.
You spoke words of life with silent sounds.
All I could hear was a friend and the sound of my fingers against the buttons like rain hitting ground.
But faster,
more eager than the rain.
Anything to forget the pain.

One day I saw a light,
I started to believe again.
First in revenge and justice.
Then in truth and love.
You stood there many miles away,
but so close to my heart.
I can feel your skin against mine and your loving arms around me,
even though i can´t smell your scent.

Soon I can finally feel again
and I long to feel you somewhere else but in my dreams.
Please hold me tonight and lets turn of the light together, united.


To a cute girl far far away

måndag 17 december 2007

Why does this keep happening?

Why does it have to be like this?
My heart wanna belong
but everything comes out wrong.
I fall for the wrong people,
they are really nice but it´s not equal for everyone.
I fall down into a well
too slippery and too dark to think I ended up anywhere but hell.
My heart don´t wanna feel anymore,
my tears doesn´t want to stop falling just because I´m a whore.
Sex wont take me anywhere,
but still I hope it saves me from here.
Please fall for the not so intelligent but funny me,
be my woman and I be your S in she.

torsdag 8 november 2007

Ett skepp kommer lastat

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina laster.
Kan du lasta av dom eller ska du stå där å stirra på vikten?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Min önskningar.
Vågar du uppfylla dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina minnen.
Hur länge kan du lyssna på bandspelaren som står på repeat?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Mina begär.
Har du vad som krävs för att tillfredställa dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Alla mina vänner och min familj.
Kan du leva med dom?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Min kärlek.
Fyller den dig tillräckligt för att orka bärga resten av lasterna?

Ett skepp kommer lastat.
Med vadå?
Med hela mig.

Ta mig som jag är eller lämna mig hel
för jag vill inte ha något falskspel.
Den som sårar mitt hjärta gör fel
för jag har inget extra hjärta som reservdel.

Matching souls?

I got dressed today thinking about you.
I wanted my outfit to match that spark in your eye when you tease me,
or when you smile.
It´s not often nowadays
but when you do I can´t stop staring at you.
I want to match your personality.
I want you to want me.
It´s a shame you never even saw me...

söndag 28 oktober 2007

Finally an answer

I have finally got an answer,
I now understand your transfer.
You tried to tell me in different ways,
but I never translated them into the right phraze.

My system had an internal failure,
that made me unable to really departure
my heart and soul.
I will now remould and take this hole,
and fill it with newborn hope.
A hope that is logical and not unreal,
but something that I can cope with.
This love is like dope
and I fall on ground slippery as if it was soaked in soap.

But now I have a method of standing,
newborn strenght built from understanding.
I will now beboot my system and set it for hibernation,
until someone make my heart start to feel and start the vibration.
Then I will automatically install like plug-and-play.
Insert some love and I´m here to stay.

tisdag 23 oktober 2007

Något har tagit över min kropp

Jag har nånting fast i min hals
jag tror det kallas för hopp
det där som gör att jag inte kan gråta.

Det är något som fastnat i min mage
jag tror det kallas nervositet
det där som gör att jag inte vågar säga allt.

Det känns som att någon sitter och skriver på ett tangentbord i min hjärna
så snabbt så snabbt
att jag inte hinner med att verkligen tänka efter.

Och samtidigt vänder sig grannen i sömnen.

Mitt hjärta bankar så hårt
att det skulle kunna skjuta upp genom halsen
när jag tänker på dig.

Lungorna drar ojämna andetag
jag håller andan
bara för att försöka höra om du andas
om du tänker på mig.

Mina fingrar vandrar snabbt över tangentbordet
för att hitta dom rätta orden
som får dig att förstå.

Trappsteg i trapphuset

Min blick flackar bort när du ser mig
men jag ser dig när du inte ser
för jag vill veta vad du tänker.

Min hjärna försöker hitta relevans
bland allt trams
men här finns ingen substans.

Jag forsätter lyssna till ekot av mina tankar
hoppas att något är sant
och att dina tankar möter mina
någonstans därute i natten.

Överlevarens bekännelse

Här ser du en överlevare.
Jag har bestigit mitt berg nu.
Gått igenom helvetets kval,
fast jag hade ju faktiskt ett val.
Inte fick jag guldmedalj för det.
Näe, så fort dom sett att jag inte misslyckats dom i mig sket.
För i dina utmaningar står du oftast själv
och inte många klappar dig på ryggen å säger gu vad duktig du va nu.

Här ser ni en överlevare.
Det var ingen som trodde på mig men trots det står ingen mållös,
vad måste jag egentligen göra- riva ett stenrös över dig?
Näe, det vore lite överdrivet säg.
Jag vill bara ha lite bekräftelse.
Jag är en överlevare!

Nu kanske ni undrar vad jag gjorde,
jo jag gjorde vad kanske många borde.
Jag tog en paus och inte från vad som helst.
Jag avstod från närheten och värmen som jag hade blivit frälst av.
Du kan aldrig lära känna en människa till 100% om du inte tagit dom.
Ja för att tala klarspråk- knulla, ha sex, älska.
Kalla det vad du vill.
Jag kallar det för närhet å kärlek till mina vänner,
för det är dom som vet vem du är och som vet vad du känner.

Här ser du en överlevare.
Jag hade levt för gott enligt dom,
att jag blivit en sån där som man pratar om.
Visst, att köra 1 timme för en liten dos av närhet kan ses som desperat,
men jag ser det som ett bot på människans hat.
Delar med mig av min kärlek till de jag anser värdiga,
för resten har ännu inte växt upp tillräckligt å blivit färdiga.
Trots detta överlevde jag 1 hel månad utan min gåva,
jag kan erkänna att vissa nätter var det faktiskt svårt att sova.
Jag levde gott innan och nu såg jag sanningen,
det krävs ibland avstånd för att se den.

Här ser du en överlevare med insikt.

Kärlekens frukt

Jag undviker dig för att slippa bli sårad och såra,
men ändå slipper jag inte tårar.
Jag vill äntligen tro på kärlek som består,
istället för tillfälliga förbindelser som lämnar små spår.
När jag förändrat min syn på verkligheten och den nu passar dig bra,
förstår jag inte varför du inte inte vill mig ha, varför du inte vågar.
Jag mig frågar- är det mig det är något fel på?
Var det nåt jag sa eller gjorde då?
Eller säger du inte hela sanningen,
i tron om att det blir bättre sen?
Jag kan ta verkligheten
så öppna upp ditt hjärta och visa mig den.

Vad jag kräver av dig är enkelt,
sanningen och bara sanningen innan mitt hjärt helt smält.
Jag föll så långt att nu kan det bara gå uppåt,
så oroa dig inte för vad som än händer kommer det att bli ett slut på denna gråt.
Vad jag verkligen vill veta är varför du tog steget mot mig och gav mig hopp,
när det sedan dagen efter visade sig vara en flopp.
Hade du bara hållt dig undan,
hade jag kanske kunnat levt vidare i skymundan.
Nu fick jag smaka min kärleks frukt,
men du kanske bara ville ha mig till otukt.
Jag vet att det var min idé från allra första början,
jag satte mig själv fast här i denna sörjan.
Men varför lät du mig på världens godaste frukt smaka
för att sedan låtsas att det var en utrotad art, ångra dig och ta allt tillbaka?

torsdag 18 oktober 2007

Ett ögonblick av lycka

Ett ögonblick av lycka.
Jag trodde att min dröm hade gått i uppfyllelse.
Glädje så stark att jag trodde jag skulle explodera.
Ingenting kunde misslyckas,
alla hinder såg så små ut därifrån ovan.
Vad hände?

Nu sitter jag här ensam och förvirrad.
Jag fick leva lycklig en dag innan allt gick snett.
Jag som trodde att det var så rätt.

Kyssarna, åh kyssarna!
De var som ömma kärleksförklaringar,
på ett sätt som ingen visat mig förut.
Armarna slöt om mig och jag kände mig trygg.
Ögonen så vackra och glada.
Mitt leende nådde upp och lekte med stjärnorna.
Jag hindrade mig själv från att rusa upp bara för att skutta runt av glädje, ren kärlek.
Jag var den lyckligaste i hela världen, vad kunde gå fel?

En dag av lycka fick jag.
"Det här kommer inte funka, kan vi verkligen, tänk om..."
Jag vill inte tänka!
Jag vill att min insida ska explodera igen.
Jag vill inte låta tårarna falla när jag vet att jag kan få dig,
bara du vågar.
Våga försöka!
Jag kan inget annat säga än att jag vill.

I denna dikt skänker jag dig min tro, mitt hopp och min kärlek.
Jag hoppas och tror att du ska våga finna kärleken inom dig
och komma hit till mig.

Du kom till mig häromdagen och visade mig möjligheten för att sedan välja bort mig,
är det verkligen snällt säg?
Du fick mig att vilja, att våga och att hoppas.
Jag trodde min tid av väntan och längtan var över.
Du tog några steg mot mig och gav mig hela kungariket
och satte mig på den vackraste tronen.
Men när jag dagen efter utforskade mitt land var det inget värt.
Det var ett land utan mer än öken och en liten oas av hopp.
Ett ödelandskap passar mig bra nu.
Jag ska vattna det med min kärlek och mina tårar tills dess du vågar.

torsdag 11 oktober 2007

Stör ej

Tröttheten tränger sig på.
John Blund knackar försiktigt på dörren.
Jag har hängt ut skylten- var god stör ej!
Stick!
Du är inte välkommen här!

Jag har fullt upp med läxor,
uppgifter,
laga mat,
städa,
äta,
ha ett liv,
att va kär...

Varför måste jag spendera 1/3 av mitt liv med att sova?
Det verkar ju så vansinnigt onödigt.
Jag känner mig rånad,
rånad på tid.
Nej, hos mig får John Blund inte komma in än.
Gå till grannen.
Låt mig va ifred!
Jag har inte tid, tid, tid.

Tiden rinner iväg å gör mig ännu tröttare.
Jag måste barrikera dörren nu för att hålla honom ute.
Han är hal som en ål och oundviklig som döden.
Han kommer för att sno några delar av min dag
och jag är redo att ge upp och säga ja,
låt mig sjunka in i mitt jag.
Mjukt somna och njuta av att slippa all hets
all stress
alla måsten.

Jag kan nu inte längre hålla honom barrikerad utanför,
han bryter upp dörren med bravör.
Det är dags att släcka lyset, dra ner min gardin.
Släppa in honom fullständigt så kommer sömnen infinna sig så fin.

onsdag 10 oktober 2007

Provocation

Du har gylfen öppen.
Ja, jag vet, säger jag lugnt.
Dina ord i mina öron väger inte tungt.
Jag gör som jag vill
och väljer jag att provocera kan jag inte sitta still.
Jag älskar att utmana, uppmana och få en reaktion.
Ja det är inte för inte jag byter stil å försöker förstå denna sensation.
Att gå från normal till utanför är spännande må jag säga,
att smälta in har väl aldrig varit nåt jag vill greja.
Så jag tar på mig shorts på vintern å kappan på sommarn.
Drar demonstrativ ner gylfen bara för att jag inte ska,
inte får,
inte bör.
Men när lyssnade jag senast på deras kör?

Den enda som jag verkligen lyssnar på är mamma å chefen förstås.
Vi måste fjäska oss fram för sen verkligen släppa loss.
För det som förvånar mest är den stumme som skriker ut sitt hat- och du förstår,
den lame som slåss bara för att visa att han inte kan
och den döve som kan återberätta hela ditt tal bara genom att ha varit där.
Det är sensationen, det oväntade som skrämmer,
och därför jag bestämmer
mig för att aldrig nånsin vara en i mängden,
för jag vill aldrig nånsin det ska bli enbart jord kvar efter att jag flygit iväg sen.
Om jag så blir känd som puckot så har nån iaf sett det som skett.

lördag 29 september 2007

Levnadsöde

Jag är en telefonsvarare på repete,
en apa i bur fast i detta skit.
Dom pekar och skrattar åt olusten som infunnit sig,
när jag kommit på att detta faktiskt inte är min grej.

Min inspiration är begränsad till några få klara ögonblick,
dom enda dom inte slukat med ett slick.
Njut nu medans det varar,
för snart så kommer någon besserwisser och förklarar,
förklarar bort,
förklarar till,
förklarar från,
förklarar hit och förklarar dit.
Allt är fakta och inget är fiktivt.

Strax sticker jag ifrån detta och bort,
dit definitioner och oskrivna lagar ännu inte nått.
Det här livet driver mig bara till vansinne,
så snart packar jag å kvar blir blott ett minne.

Men oj, jag hade inte budget för att sticka
bäst att förändra här istället för att hålla med och sitta här och nicka.
Jag måste säga upp mig från jobbet
hitta inspirationen i friheten
istället för att göra som grannen som smet
till himmelriket.
Hela livet sökte han efter sanningen och svaret på frågan,
ja det var hans livsplågan.
Han slutade sina dagar med ett leende
för när han äntligen sett sanningen fanns det ingen mening längre att fortsätta med detta beteende.
Det han såg var den fria viljan
att vi har möjlighet att ändra och att han redan gjort sin del.
I sitt testamente skänkte han allt han ägde till en hemlös
som berört honom och andra där hon alltid satt med sitt varma leende trots att hon var tandlös.
Hon slutade aldrig älska villkorslöst
hur dom än slog och våldtog
och hur än hopplöst det kunde vara.
Hur en människa berör kan ingen förklara.
Dom säger att en fjärils vingslag orsakar stormar på andra sidan jorden
vad du gör påverkar även vad som sker så njut av det goda som kommer tillbaka sen.
För mitt sätt att leva påverkas av min granne, av den hemlösa och av dig
så ge mig nu ett leende så hjälper du fler än bara mig.

fredag 7 september 2007

En omvänd Robin Hood

Dom tar från dom fattiga och ger till dom rika
och skänker småsummor till välgörenhet för att inte verka så snikna.
Trots detta vänder dom oss ryggen till
när vi pengar för att överleva behöver och vill ha
vad var det jag sa?

En omvänd Robin Hood har tagit makten
efter att lurat folket på jakten efter tronen.
Dom vänder på den sista miljonen.
Gömmer den på kontot i Schweiz för att slippa skatt
medan folk här i Sverige varken har råd till mat till sig eller sin katt.

Vissa får fnatt
av att se kontot länsat
medan andra slösar pengar obegränsat.
Köper senaste bilen, modekläder och liten hund
för att passa in i gräddfilen, och låtsas vara bättre en stund.

När en omvänd Robin Hood tagit makten
kan de rika njuta mer och mer under upptakten.
Denna Robin Hood sitter inte lat
han tänker sno all mat från våra fat.
Se till att göra nya reformer
för att suga ut mer ur fler
så att han sedan kan sitta där på sin feta stjärt
å verka som nån expert när han sitter där och tar emot varenda offert.

Men en omvänd Robin Hood sitter på begränsad tid.
Att lura folket får dem att gå till strid.
Så fort folket får välja kommer den rätta Robin Hood att ta makten
och han är inte en omvänd en.
Han ger oss mat på faten och tak över huvudet.
Allting kommer igen bli mer rätt.

Jag säger inte att det är lätt
men det är bättre att ha möjligheten att leva
än att överleva.
För i Sverige har vi det ändå relativt bra
så länge ingen våra få slantar vill ta.
För den omvända Robin Hood tar från de fattiga och ger till de rika
men de rika är en minoritet som i nästa val får ge vika.
Det är arbetarna som gör Sverige och vi tänker inte välja till vår nackdel.
Så akta dig Prins John för att göra fel
för när vi fått tillbaka makten kommer du få ont i din bakdel.

Spring för livet och göm pengarna du har kära
för här kommer den äkta Robin Hood som vill ge till sina nära.
Han tar från de rika och ger till de fattiga
å skiter fullkomligt om ni blir spattiga.
Så spring för livet om det är pengarna du har kära
så tänker jag lugnt luta mig tillbaka tillsammans med mina nära.

onsdag 5 september 2007

Kärlek som inte varar för evigt

Är kärlek som inte varar för evigt värd att satsa på?
Den där känslan av kittling i magen
som varar hela dagen.
Att vilja ha dig nära
ligga bredvid dig å trolskt titta in i ögonen jag har kära.
Busa och tumla runt tills vi inte har någon energi.
Att bara leva och inte tänka på det dystra vill jag ha som min filosofi.
Råka slita av kläderna på olämplig plats,
bara för att jag inte kan vara utan närhet och vill sätta spänning som insats.
Jag är i mitt esse och får massa inspiration
när vi pratar och gosar inpå småtimmarna i vår dimension.
Vår attraktion går inte att ta miste på
men åh!
Jag vet att det här inte kan hålla i längden.
Finns det tillräckligt för att sticka ut från mängden?
Det här är inte livslång kärlek men ett skönt tidsfördriv
tills det att jag hittar någon som vågar och får mig att vilja ta nästa kliv.
Det här är ingen dans på rosor men en skön känsla av bomull runt mitt hjärta,
en flykt från verklighet och smärta.
Jag vill stanna i detta ögonblick för alltid.
Känna denna kittling under obeskrivlig framtid.
Vill att du ska vilja ha mig trots att jag inte tror på morgondagen,
att jag kanske ser mig själv som fri och inte tagen.
Det är svårt att vara kluven
men frågan är om du kan leva med det och hjälpa mig att skruva åt den lösa skruven.
Vågar du satsa på en impulsiv
aktiv
attraktiv
effektiv
kreativ
positiv
negativ
auktoritativ
demonstrativ
självdestruktiv tjej?
Som inte vågar leva vuxenliv utan har något som liknar dubbelliv?
Som politiskt vill vara nästintill manipulativ?
Och du vet att hennes sexliv är näst intill radioaktiv.
Du kommer aldrig ha tråkigt
så vem vet, det kanske inte är så pjåkigt?
Jag hoppas att du kan leva med mina ups and downs och personförändringar
så lovar jag att göra mitt bästa för att lyssna på dina utsändningar.
Jag vill ge det en chans
att låta mitt hjärta och min kropp bli ur balans
och att även låta dig ryckas med.
Så om vi sen måste ta avsked
vet vi i alla fall att vi haft kul på färden
att det var värt det och önskar varandra nya äventyr i världen.
Låt oss inte stoppas av människors normer om kärlek och tid
för jag vill för även den tillfälliga kärleken gå till strid.
Så kom och krama om mitt hjärta en gång till
för jag vet att jag så gärna vill!

lördag 1 september 2007

Tänk tankvärda tankar

Vissa får kärlek
andra får könssjukdomar.
Säg mig- är det verkligen rättvist?
Det känns inte riktigt rätt,
att vissa skulle lyckas bättre än andra.
Att få känna
tycka
njuta
utan att lida.
Slippa bli kallad
hora
slampa
madrass
luder
lättfotad
idiot.

Sluta sprida din propaganda om att din typ av kärlek skulle vara bättre,
så slutar jag göra dig avundsjuk.
Jag har frihet och möjlighet,
du har närhet och stabilitet.
Oavsett vad vi gör kommer gräset alltid vara grönare på andra sidan.
Det är alltid lättare för alla andra än mig.
Din måltid ser alltid mycket aptitligare ut.
Det förbjudna är inte onåbart men ångerfullt.
Tänk efter före så slipper du tänka för tankfullt efteråt.

onsdag 29 augusti 2007

Allt försvinner

Det är så gulligt med småttingar och litenhet,
fast det går över.
Det är något så vackert med ung skönhet,
men det varar inte.
Det är något underbart med förhållande och lycklighet,
fastän det går över med tiden.

Vi älskar spädbarnets skrik,
för skriket tystnar.
Vi lovordar ny musik,
trots att vi snart på den tröttnar.
Vi är glada över vackert väder,
även om det bara varar en minut.
Vi drar en lättnadens suck när lönen kontot späder,
trots att vi vet att den snart är slut.
Vi sträcker ut tungan för att fånga en snöflinga liten,
även att vi inte kan känna den försvinna.
Vi tycker om att krypa ner i nya lakan där vi tvättat bort skiten,
trots att smutsen snart kommer sig påminna.
Vi njuter av lövens färger på hösten,
fastän att de snart trillar ner och täcks av snö.
Vi lever livet som om vi alltid kommer kunna dra nya andetag ur brösten,
trots att vi i morgon faktiskt kan trilla ner och dö.

Vad vill jag då säga med det här?
Vi människor må va korkade men underbart är kort
så se till att njuta innan det försvinner bort.

torsdag 23 augusti 2007

Träningsvärk

Inkapabel att röra mig
utan att förstöra mig.
Måste man plåga sig på detta vis,
för att bli smal & snygg idealgris?
Vill slippa sjukdomar pga att jag ätit för mycket,
eller för lite efter senaste moderycket.
Det gör så ont när jag idag lyfter mig ur soffan,
när jag igår minsann visade att jag kan.
Jag vill inte hosta- det gör för ont i magen.
Jag vill inte lyfta armen- det gör för ont i nacken och klämmer i kragen.
I bröstet ömmar det och jag kan känna hjärtslagen.
Jag vill inte röra mig alls för det kommer göra ont hela dagen.
Orkeslösheten infinner sig,
orkar inte städa, laga mat eller ta hand om mig.
Vill du bli min butler för en dag?
För idag tänker jag bara vara jag.

onsdag 22 augusti 2007

Skrik ut

Det är bara du som kan öppna munnen,
spotta ut din åsikt i luften.
Sedan vända dig om och se vad som skett,
om något hänt, om någon sett.
Har ditt budskap förstörts halvvägs,
ungefär som viskleken där meningen förtärs?
Så fort det är någon annan som säger vad du sagt,
kan du räkna med att det blir fel, omgjort och kompakt.
Spelar det någon roll så länge känslan och meningen finns kvar?
Dom säger nej, men jag säger emot deras svar.
Tillintetsägande och meningslöst kan tyckas,
att mitt skrikande skulle överrösta deras och lyckas.
Den som skriker högst vinner,
allt det andra sorlet bara försvinner.

Det är därför de med stark åsikt går på med megafon,
för att tysta bullret och få oss att vända huvudet mot deras dån.
Dom skriker och spottar,
vill slita upp oss ur soffan, framför tv:n där du sitter nöjt med din cigarr.
Vi suckar och klagar,
vill inte vad oss behagar
lyssna.
Varför kan dom inte bara tystna?
Låt dom göra som dom vill,
för jag tänker luta mig tillbaka och lugnt sitta still.
Blossa på min cigarr och inte bry mig,
det går inte att förändra, eller går det säg?
Det är du som skriker högst som vinner,
det är du som även på sorlet lyssnar som sanningen finner.

Jag blir slagen av sanningen hårt i huvudet,
aj, det där gjorde ont, vad är det här för sätt?
Hur kan jag ha missat orättvisor?
Det största jag oroat mig över är lapplisor.
Sorlet har hela tiden försökt mig det viktiga säga,
varför har jag inte lyssnat, kan jag nu detta greja?
Jag rör mig upp ur soffan och fimpar min cigarr,
plockar istället fram min gitarr.
Skriver en låt om min insikt,
går sedan ut på torget och försöker med min mick sprida min åsikt.
Sorlet ökar och mitt budskap viskas vidare,
går det överhuvudtaget att sprida de?
Det är jag som skriker högst som vinner,
jag megafonens skrik nu övervinner.