På väg ut

Jag är en telefonsvarare på repete,
en apa i bur fast i detta skit.
Dom pekar och skrattar åt olusten som infunnit sig,
när jag kommit på att detta faktiskt inte är min grej.
Min inspiration är begränsad till några få klara ögonblick,
dom enda dom inte slukat med ett slick.
Njut nu medans det varar,
för snart så kommer den rika människan och förklarar,
förklarar bort,
förklarar till,
förklarar från,
förklarar hit och förklarar dit.
Allt är fakta och inget är fiktivt.
Strax sticker jag ifrån detta och bort,
dit definitioner och oskrivna lagar ännu inte nått.
Det här livet driver mig bara till vansinne,
så snart packar jag å kvar blir blott ett minne.

Om hon (och hennes kropp) bara vore min

Jag ser henne
Ler
Mina tankar tar mig till hennes lår
När hon går hitåt
Dom gnider mot varandra
Vill ha dom hos mig

Jag tar henne i mina armar
Vill känna dom mot hela min kropp
Ett finger längst ryggraden
Det ilar av bara tanken

Jag ger henne en lätt puss
Hennes mjuka läppar får mig att rysa
Vill kyssa henne hårt
Få henne att stöna som i mina drömmar
Min mun och tunga över hela hennes kropp

Håller armen om henne när vi går gatan fram
Känner hennes händer mot min nakna rygg
Hon håller hårt om mig
Om hon kunde läsa mina tankar
Om hon bara vore min